Delseger för bedragna  i kryptobluffen

Joachim Fisch blev lurad och tvingades sälja sitt hus. I höst fick han veta att han skulle få tillbaka sina pengar.
– Det kändes som att komma ut från de levande dödas rike.
Men kampen för att få upprättelse är inte slut.

För fem år sedan berättade Faktum om flera personer som hade blivit lurade av en liga. Lockbetet var en falsk annons på sociala medier där en känd person påstods berätta om ett okänt sätt att tjäna pengar. Ett par klick senare hamnade offret i klorna på bedragarna, som använde sig av avancerad social manipulation och falska hemsidor för att få de som nappat på betet att ”investera”.
Ingrid Hernvall blev av med nästan tre miljoner. Inger Helen Fjeld tvingades sälja sitt hus och stod på bar backe med en kvarvarande skuld på två miljoner kronor. Joachim Fisch fick sälja sitt hus för att täcka en del av skulderna.

Förutom att lämna in egna polisanmälningar deltog de i en gemensam polisanmälan som den österrikiska organisationen Efri, som hjälper offer att få tillbaka pengar, skickade till polisen i Malmö. Anmälan riktades mot en svensk man som var registrerad företrädare för de bolag som ägde de falska hemsidorna.

Vi återkommer till den här mannen, men först ska vi berätta hur det kom sig att Joachim Fisch fick tillbaka sina pengar. Han, Inger och Ingrid har de senaste åren ägnat avsevärd tid och möda åt att få upprättelse.
– Jag kallar dem mina pantertanter, säger Joachim Fisch.

Förutom polisen och åklagarna har trion kontaktat banker, Allmänna reklamationsnämnden och flera andra myndigheter. Liksom regeringen. Ett hopp väcktes i maj 2021 när polis från flera länder, däribland Sverige, slog till mot ligan i europeiska städer och i Israel.
– Förut har man sagt att det inte finns några bedragare, att man får skylla sig själv. Men nu när de har bedragarna är det svårt att bortse från att vi är offer, sa Ingrid Hernvall till Faktum våren 2021.

Den påföljande utredningen leddes av tyska åklagare, som av resursskäl bestämde sig för att bara inkludera tyska offer. Flera av de kriminella dömdes tidigare i år i tysk domstol, det högsta straffet blev fängelse i sju år och sex månader. En av de dömda har betalat tio miljoner euro i skadestånd, pengar som under hösten har börjat betalas ut till tyska brottsoffer. De svenska offren blev utan ersättning. Förutom Joachim Fisch, som har ett tyskt medborgarskap.
– När jag var på besök hos min mor i Tyskland gick jag till kommunhuset och fick ett bevis på att jag var tysk medborgare. Det var min inträdesbiljett.

De nästan två miljoner kronor som Joachim fick tillbaka räcker för att köpa tillbaka huset, som han sålde till en vän. Han har också betalat tillbaka sina skulder. Joachim, som hade drivit sin ansökan om skuldsanering till Högsta domstolen, men fått avslag, var nu skuldfri.
– Jag ylade och log i två dagar. Ena minuten log jag och andra ylade jag som en varg.

Men kampen, som nu pågått i fem år, är inte över. Dels vill Joachim få tillbaka de 500 000 kronor som han har betalat i ränta, dels vill han stötta de andra offren.
– Jag vill inte lägga av och låta de andra stå ensamma kvar.

När de svenska brottsoffren fick veta att åklagarna i Tyskland fokuserade enbart på tyska målsäganden försökte de ta reda på hur de skulle kunna haka på utredningen. Den tyska åklagaren beklagade att hon inte kunde hjälpa dem, men påpekade att det faktiskt pågick en brottsutredning i Sverige. Den utredningen las dock ner i mars 2022, med hänvisning till att den misstänkte mannen utreddes för brott i den tyska utredningen.

I sina kontakter med svenska och tyska åklagare har Ingrid Hernvall noterat en viktig skillnad.
– I Sverige kommer du ingenstans, du får inga besked. Men i Tyskland har de varit trevliga och tillmötesgående.

Mannen i Malmö, som vi kan kalla Lars B, var en av de som dömdes i rättegången i Tyskland. Brottet var medhjälp till bedrägeri och straffet blev dagsböter på sammanlagt cirka 7 500 kronor. Böterna hade i slutet av november inte betalats in.

Lars B har även varit inblandad i ett annat bedrägeri där företagare har lockats att investera i en app och blivit av med sammanlagt 120 miljoner kronor. Lars B, som skötte bokföringen i det bolag som användes för att tvätta pengarna, dömdes i en uppmärksammad rättegång för grovt bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott till fängelse i fem år och sex månader. Domen vann laga kraft i december 2023 men Lars B inställde sig inte för att avtjäna straffet och efterlystes internationellt. I september 2025 hölls en rättegång i Göteborgs tingsrätt för att avhandla de skadeståndskrav som de bedragna företagarna hade lagt fram. Varken Lars B eller hans medåtalade dök upp till förhandlingen, och tingsrätten dömde dem att betala skadestånd på 135 000 kronor (Lars B) respektive nästan 35 miljoner kronor (den medåtalade). I slutet av oktober kunde Lars B börja avtjäna sitt fängelsestraff i Sverige.

Ingrid Hernvall lämnade in sin polisanmälan 2019 och till skillnad från de andras anmälningar har den inte lagts ner. Dock har, vad hon vet, ingenting hänt. Men i maj hörde en polis av sig med ett par frågor. I oktober fick hon veta att polisen skickat en förfrågan till flera länder där det kan finnas en koppling till hennes ärende, och att de väntar på svar.
Det senaste året har Ingrid Hernvall tagit ett slags timeout från arbetet med att få upprättelse. Men efter att ha pratat med en advokat om möjligheten att stämma staten fick hon ny energi. Planen är att skicka in en stämningsansökan till JK, Justitiekanslern.
– Man måste fortsätta för att stå ut med sig själv, men kan samtidigt inte hålla på hur länge som helst för då går man under, säger Ingrid Hernvall.