De mest utsatta riskerar att smittas – och smitta andra

I början av februari presenterade Folkhälsomyndigheten (FHM) en uppdaterad prioriteringslista vad gäller vaccinationerna mot covid-19. Äntligen, men ändå inte.

Generaldirektören nämnde gruppen ”hemlösa” som prioriterad, eftersom de är ”personer som av olika skäl kan ha svårigheter att följa rekommendationerna” och ”det gäller personer som lever i socialt utsatta situationer, till exempel hem- eller papperslösa”.
Då tog det hus i helvete. Mer än när sjukhusdirektörer smiter före i kön.

”Är du papperslös finns du inte i vårt land, hur farao ska vi informera dem?” dundrade exempelvis VG-regionens styrelseordförande Jonny Magnusson (M) i en intervju i GP varpå FHM strök gruppen papperslösa ur sitt dokument. 
Men papperslösa existerar och Sverige befinner sig mitt i en global pandemi.  
Papperslösa är en del av gruppen hemlösa och frågan om vem som ska prioriteras är inte bara en fråga om den enskildes överlevnad – vaccinet handlar också om att stoppa smittspridningen. För hemlösa, och andra som lever liv där de har svårt att följa rekommendationerna, är det omöjligt att isolera sig, jobba hemma, hålla sociala distans. Människor bor trångt i undermåliga bostäder, vissa är här tillfälligt och jobbar svart, andra bor trångt på grund av bostadsbrist och fattigdom.

I Sverige lever nära 6 000 personer i akut hemlöshet, papperslösa och utsatta EU-medborgare ej inräknade. Människor som är hänvisade till härbärgen, vandrarhem eller trappuppgångar.
De riskerar att smittas och smitta andra - och fler riskerar att bli sjuka. 
Nu äger regionerna frågan. Någon nationell handlingsplan finns inte, trots att WHO:s riktlinjer är att människor som lever i hemlöshet och i fattigdom ska ses som en riskgrupp. 

Andra länder agerar annorlunda.
I USA ser man vaccinationerna av människor som lever i hemlöshet som steg två, efter det att vårdpersonal, äldre och personer med underliggande sjukdomar fått sin spruta. 
I tyska Hamburg slår man därtill fast att ”hemlösa, flyktingar och andra sårbara grupper” ska prioriteras. Här skiljer man inte papperslösa från hemlösa.
I Danmark ingår hemlösa i riskgruppen.
”Covid-19 har varit särskilt svårt för människor som redan är utsatta och sårbara. Det är helt avgörande att sårbara människor som löper risk för att bli allvarligt sjuka får skydd så snart som möjligt” menar Astrid Krag, Danmarks social- och inrikesminister.

I den medicinska tidskriften The Lancet skriver forskare att man också måste beakta vem som riskerar att bli hårdast drabbad vid sjukdom. Därför måste socioekonomiska faktorer som trångboddhet, fattigdom och hemlöshet också tas med i besluten.
Det europeiska nätverket mot hemlöshet, Feantsa, menar att ”personer i hemlöshet är en medicinskt sårbar grupp, ofta med redan existerande hälsoproblem”.
Människor som lever i hemlöshet må vara tåliga och tycka att covid-19 inte är något att oroa sig för – deras liv är ju en ständigt pågående strid för överlevnad. I ett reportage i SVT berättar hemlöse Valentin i Malmö om hur han undviker härbärgen, han är rädd för smittan och står hellre ut med kylan utomhus.

I två veckor har det varit minusgrader.
Personer som lever i hemlöshet är vana att ingen bryr sig. 
De är ingen högljudd grupp som kräver att bli lyssnad på. 

De har inte alltid en telefon, att boka tid på en vårdcentral är övermäktigt, de har sällan bank-id, kanske saknar legitimation. Det är inte ovanligt att de hyser misstro mot samhällsinstitutioner och lever under radarn. Men socialarbetare, frivilligorganisationer och Faktum, vi möter dessa sköra personer varje dag. 

Vi vet hur de kan informeras.

 

 

 

 

Senaste numret

Läs tidningen digitalt

läs tidningen digitalt

instagramInstagram