Faktum granskar: Fusket bakom fasaden

Invigda med kunglig glans, men i väggarna döljer sig smutsen. Faktum har granskat två stora svenska byggen: Ersta sjukhus och Mälarsjukhuset och funnit utnyttjade arbetare och konkurser som kostat skattebetalarna drygt 36 miljoner.

Läs första delen av vår granskning: Faktum granskar: Lurade på sina löner

Tisdagen den 3 oktober klippte Drottning Silvia banden till nya Ersta sjukhus. Fyra år tidigare tog hon första spadtaget i detta historiska bygge med en budget på två miljarder kronor.
Samtidigt pågick utbyggnaden av ett annat sjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna, ett bygge som ännu inte är avslutat. 

Bakom båda står ägare som ställer höga krav på att allt ska gå rätt och riktigt till. Ersta diakoni skriver i pressmeddelandet om invigningen att de har varit proaktiva i att identifiera risker och att de har värnat sin värdegrund vars ledord är Se människan. Och region Sörmland, som äger Mälarsjukhuset, har som alla regioner i Sverige en speciell uppförandekod för dem som anlitas. 
Ett grundkrav är att den som arbetar ska få lön. Men det har flera av de som byggt sjukhusen inte fått. 

”De sa att de skulle ge mig pengarna nästa månad, sedan nästa.”

Dmitri Oks

Dmitri Oks kom till Sverige från Kaliningrad i Ryssland i januari 2022. Han sökte asyl och medan han väntade på beslut letade han efter arbete. Efter att ha sett en annons på en ryskspråkig sajt fick han kontakt med ett företag ägt av en man från Ukraina. De skrev kontrakt och Dmitri började arbeta, huvudsakligen med att sätta upp gipsskivor på Ersta sjukhus. Företaget, Eideal, lovade att han genom så kallat spårbyte (den som får avslag på asylansökan kan byta till att söka arbetstillstånd) skulle få arbetstillstånd. Lönen betalades ut kontant; pengarna sattes in på ett konto som tillhörde en annan person, som tog ut dem till Dmitri. 

Men långt ifrån all lön betalades ut. 
– De sa att de skulle ge mig pengarna nästa månad, sedan nästa, säger Dmitri Oks.

Efter att ha jobbat i ett halvår var arbetsgivaren skyldig honom mer än 100 000 kronor. 

Vi träffar Dmitri Oks i ABF-huset i Stockholm där fackförbundet Syndikalisterna varannan söndag håller informationsmöten med ett hundratal ryskspråkiga arbetare. Dmitri är en av ett sextiotal arbetare som Syndikalisterna hjälper med att få pengar från företaget Eideal. Vi träffar ytterligare tre män som vill vara anonyma som vittnar om löneutbetalningar som aldrig kom. De utbetalningar som gjordes hade ett speciellt upplägg. Den avtalade lönen, 200 kronor i timman, sattes in på männens konton. Sedan tvingades de ta ut pengar i en bankomat och ge till andra arbetare.
– Det var överenskommelsen, det var så det skulle gå till, säger en av männen. 

Syndikalisterna har förhandlat för Dmitri.
– Han fick först en summa, 70 000 (100 000 brutto) i en förhandling. Strax därefter gick företaget i konkurs, säger Pontus Gustavsson, fackombud på Syndikalisterna. 

Eideal Holding AB sattes i konkurs i juni 2022. Skulderna uppgick till 30 miljoner kronor, varav 13,6 miljoner var löneskulder och 12,5 miljoner utgjordes av skatteskulder. 

Företaget registrerades i september 2018 som Eideal AB, men bytte snart namn till Eideal Holding AB. Mannen som startade bolaget, Volodymyr Hryhorskyi, och som i chattar med anställda kallar sig chef, invandrade från Ukraina i april samma år. Han bosatte sig i en lägenhet i Södertälje och började anställa ukrainare och andra rysktalande. 
I december 2020 fick Kronofogden den första i en rad ansökningar om betalningsföreläggande riktade mot företaget och redan under första halvåret 2021 var Eideal Holding AB på obestånd, enligt konkursfövaltaren. 

Under 2020 hade bolaget sökt och fått anstånd med att betala skatt och arbetsgivaravgifter, något som fortsatte under 2021. Totalt fick bolaget anstånd med skatter på cirka sex miljoner kronor, detta tack vare en lag som stiftades under pandemin för att underlätta för hårt pressade företag. Skatter som alltså aldrig betalades in. 

Samtidigt som skulderna växte och löner inte betalades ut betalade Eideal Holding räkningar för tre andra företag, Eideal Byggservice AB, Eideal Trä AB och Eideal Garanti AB. Skulderna till de tre bolagen uppgick vid konkursen till över fem miljoner kronor, pengar som konkursförvaltaren inte fick tag i eftersom också två av de här bolagen gick i konkurs. 

När Eideal Holding försvann övertogs verksamheten av Eideal Garanti AB, startat av samma man, Volodomyr Hryhorskyi. Strax före Holdings konkurs avgick han som vd och ledamot för Garanti, men för de som jobbade för Garanti var det ingen tvekan om vem som var chef. 

En mängd avdrag gjordes på lönen för bland annat transporter till arbetsplatsen och arbetskläder. Ibland ombads de swisha tillbaka en del av lönen till chefen.

Anton, som bara vill förekomma med förnamn, började arbeta för Eideal Garanti sommaren 2022. Arbetet bestod huvudsakligen i att sätta upp gipsskivor, först på Ersta sjukhus, sedan på Mälarsjukhuset. 
Den första tiden fick han betalt i kontanter, sedan sattes pengarna in på konton som tillhörde vänner med svenskt bank-id som swishade Anton. 

En annan man, som vill vara anonym, kom från Ukraina 2021 och började arbeta för Eideal på Ersta sjukhus. Han märkte ganska snart att allt inte var som det skulle. En mängd avdrag gjordes på lönen för bland annat transporter till arbetsplatsen och arbetskläder. Ibland ombads de anställda swisha tillbaka en del av lönen till chefen. Lönen var ständigt försenad och de fick inget ob-tillägg för helg- och kvällsjobb. 
– De som var starka och vågade stå upp för sig själva fick sin lön, medan de svagare fick vänta längre. Det var obligatoriskt att jobba helg, den som inte gjorde det bestraffades genom att inte få lönen i tid eller att skickas till byggen som det tog 2–3 timmar att ta sig till. 

Att löner inte betalades ut som de skulle bekräftas också av handlingar från Migrationsverket. En person som söker arbets- och uppehållstillstånd med hänvisning till en anställning hos Eideal Holding får i mars 2022 avslag. Migrationsverket hänvisar bland annat till att flera löneutbetalningar saknas på lönekontot samt att flera utbetalade löner har varit väsentligt lägre än den avtalade.
Migrationsverket konstaterar också att företaget har flera betalningsanmärkningar och skulder hos Kronofogden. 
När Eideal Holding går i konkurs fortsätter arbetet i de andra företagen, framför allt i Eideal Garanti AB.

I ett beslut från Migrationsverket från december 2022 får en person avslag på sin ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd efter att ha erbjudits anställning på Eideal Garanti. Migrationsverket skriver att 19 personer som sökt arbetstillstånd erbjudits anställning hos samma arbetsgivare. Efter en genomgång av Eideal Garantis ekonomi slår Migrationsverket fast att företagets skulder överstiger tillgångarna och att Eideal Garanti inte har förutsättningar att betala ut löner till dem som erbjudits anställning.

ID-kort har samlats in på fredagen för att andra, som inte har rätt att arbeta i Sverige, ska kunna använda dem under helgen.

Den som vistas på en byggarbetsplats ska bära ett så kallat ID06-kort som också ska registreras i en elektronisk personalliggare. Den som söker asyl får ett speciellt id-kort, ett LMA-kort, som kan användas för att få ett ID06-kort. Flera av de arbetare som vi pratar med berättar att ID06-korten har missbrukats. Flera personer har använt samma kort för att komma in på arbetsplatsen och på fredagar har korten samlats in för att kunna delas ut till andra, som inte har rätt att arbeta i Sverige, för användning under helgen. I en chat som vi har tagit del av ber chefen en av arbetarna att samla in korten och skriver att de kommer att återlämnas på måndag. 

Enligt fackförbundet Syndikalisterna har minst åtta personer jobbat för Eideal trots att de har varit papperslösa. Flera har fått lönegaranti, en statlig ersättning som betalas ut till de som har arbetat för ett företag som satts i konkurs. Den papperslöse måste då själv, eller via ombud, bevisa för konkursförvaltaren att hen har arbetat. Konkursförvaltaren skickar ett preliminärt beslut till Skatteverket som ger den papperslöse ett samordningsnummer. Därefter kan pengarna betalas ut.
Lönegaranti betalas ut till de som har arbetat för ett företag, inte till företagets ägare eller de som har haft ett bestämmande inflytande över verksamheten. Trots det har Volodymyr Hryhorskyi fått 186 061 kronor i lönegaranti från Eideal Garanti, det bolag som han startade och där han var ledamot i två år. 

Konkursförvaltaren Guy Lofalk gjorde en granskning av Volodymyr Hryhorskyis roll i bolaget, eftersom det fanns personer som påstod att han inte bara var arbetsledare. 
– Det har varit många motstridiga uppgifter från anställda och bolagets ledning och en massa turer fram och tillbaka. Det är ett dilemma när det handlar om lönegarantier. Det kan förekomma anspråk mot lönegarantin som bygger på oegentligheter, men samtidigt är det en skyddslagstiftning för arbetare som blivit av med sina arbeten och blivit utan lön från konkursbolaget, säger Guy Lofalk.

Volodymyr Hryhorskyi hade avgått som ledamot för bolaget och det fanns ingen dokumentation som visade att han styrde, och han fick till slut lönegaranti.
Slutnotan för staten i form av lönegaranti för de två bolagen Eideal Holding och Eideal Garanti blev nästan 20 miljoner kronor. I Holdings konkurs fick 103 personer lönegaranti, i Garantis konkurs 75. Där tog det dock stopp. När nästa Eideal-företag försökte ta över byggprojekten fick de inte kollektivavtal och därmed inte fortsatta uppdrag.

Första gången fackförbundet Syndikalisterna fick kontakt med någon som hade arbetat för Eideal var på våren 2022. En man som hade jobbat på Ersta sjukhus ville få hjälp att få lön som inte hade betalats ut. Facket tog kontakt med Castella Entreprenad, det bolag som hade anlitat Eideal Holding, och krävde att de skulle betala.

Företaget betalade, och när Eideal Holding gick i konkurs hjälpte fackförbundet ett antal papperslösa att få ut pengar via lönegarantin. I december hörde den första personen som arbetat för Eideal Garanti av sig för att få hjälp att få ut sin lön. Ordet spred sig och fler arbetare tog kontakt. I februari 2023 gjorde Syndikalisterna en första polisanmälan för en av dem som arbetat för Eideal. Fram till idag har fem arbetare polisanmält företaget för misstänkt människoexploatering. De har nu uppehållstillstånd så länge förundersökningen pågår. 

Dmitri Oks är en av dem som har polisanmält Eideal. Han arbetar nu för ett annat företag i byggbranschen.
– Jag har hittat ett bra företag som betalar en bra lön, säger han. 

Också NCC, huvudentreprenör för Mälarsjukhuset, har polisanmält Eideal och konkursförvaltaren för Eideal Holding har lämnat en misstanke om bokföringsbrott till Ekobrottsmyndigheten. 

”Det är på grund av deras agerande som jag har förlorat en möjlighet att stanna och skapa ett liv här. Jag vill att de ska åka fast.”

Dmitri Oks

När vi får kontakt med grundaren Volodymyr Hryhorskyi svarar han via mejl. ”Du ville prata med mig”, skriver han, och fortsätter: ”Jag förstår inte poängen med det.” Sedan ger han ändå sin version av verksamheten i Sverige som han säger sig vara stolt över. Han uppger att missnöjet bland de anställda beror på fackförbundet Syndikalisterna som lovat dem högre ersättningar. Han skriver också att hans företag gett de anställda ett varmt mål mat varje dag och ordnat med olika aktiviteter. Volodymyr tillbakavisar alla anklagelser och lyfter sina samarbeten med stora svenska företag. 
”... om jag är så dålig, varför gav de mig stora projekt?"

En kväll ett par dagar senare dyker det upp mejl från personer som skriver att de har arbetat för Eideal och att de vill försvara företaget. Det första mejlet kommer vid niotiden och före midnatt har vi fått mejl från nio olika personer, de fyra sista med bara någon minuts mellanrum. Dagen efter kommer ett tionde mejl. 
I flera mejl stämmer inte mejladressen med det namn som skrivit under. Två är skickade från mejladresser som tillhör andra byggföretag med ukrainska och ryska ägare. Flera skriver att det inte förekommit fusk med ID06-kort och att alla löner har betalats i tid.  

Eftersom flera mejlskrivare riktar anklagelser mot Syndikalisterna ber vi dem titta på mejlen. Det visar sig att ett par personer har fått hjälp av fackförbundet och är medlemmar. I mejlen skriver de att alla löner har betalats ut som de ska av Eideal, samtidigt har de alltså sökt hjälp från Syndikalisterna för att få ut löner som inte har betalats ut.
Flera personer riktar även anklagelser mot Dmitri Oks, som vi har intervjuat. När vi ringer Dmitri berättar han att företrädare för Eideal har försökt kontakta honom, men han har inte svarat. En annan person ringde och frågade vad han skulle ha för att dra tillbaka polisanmälan. Men för Dmitri handlar det inte längre om pengar.
– Det är på grund av deras agerande som jag har förlorat en möjlighet att stanna och skapa ett liv här. Jag vill att de ska åka fast.

Ansvariga tvår sina händer

Företaget längst ner i ledet har polisanmälts och utreds för flera brott medan beställarna duckar. Ingen vill ta ansvar för de som utnyttjats. Vill de ens se det uppenbara?

Jonas Ringström var projektchef för byggnationen av Ersta nya sjukhus. Han berättar om regelbundna byggmöten och säger att de hade insyn i allt, även om ansvaret för bygget var delegerat till huvudentreprenören SSEA. Men när Faktum frågar om Eideal känner han vare sig till företaget eller att det skulle ha förekommit några problem.
– Om det är så som du säger att det har fuskats så blir jag ledsen och arg. Det kommer som en blixt från klar himmel, men jag vill inte kommentera detta mer nu, jag vill kolla upp det först.

”Castella informerade om att de skulle byta ut dem. Sedan kom Eideal tillbaka med exakt samma personer, de hade bara kompletterat med något i namnet och hade ett annat organisationsnummer.”

Huvudentreprenören, byggföretaget SSEA, känner dock väl till Eideal. Ghassan Kadhim, projektchef hos SSEA, menar att de har blivit lurade av Castella Entreprenad, den underentreprenör som i sin tur har anlitat Eideal.
– Allt som har koppling till Castella är dåligt. De har inte klarat av vare sig kvalitet, tidsplan eller mål.

Bland de problem som SSEA upptäckte hos Eideal var att en arbetare använt en annan persons ID06-kort. Vid ett tillfälle har Castella fått böta 100 000 kronor eftersom det är de som skrivit avtal med Eideal. Om böterna i sin tur betalats av Eideal vet inte Kadhim.

Att Eideal fick fortsätta efter konkursen, fast med nytt namn, är enligt Ghassan Kadhim Castella Entreprenads ansvar.
– Castella informerade om att de skulle byta ut dem. Sedan kom Eideal tillbaka med exakt samma personer, de hade bara kompletterat med något i namnet och hade ett annat organisationsnummer.

Kunde inte ni säga nej till det?
– Varje person vi fångar som har fuskat har vi avvisat från arbetsplatsen och vi har även polisanmält dem en gång, så vi har gjort ganska kraftiga åtgärder.

Men vem har ansvaret för att de får komma tillbaka med samma personer i ett annat bolag efter att de har kursat?
– Det är Castellas ansvar, vi har absolut inget kontrakt med Eideal.

Några timmar senare ringer Ghassan Kadhim upp och frågar oroligt vad det egentligen var vi ville och varför vi ringt honom. Han tar sedan tillbaka att de ska ha använt sig av Eideal Garanti efter att Eideal Holding gått i konkurs. Nu säger han att Eideal försvann efter konkursen och att han hade hört att de startat nytt och arbetade med ett annat sjukhus – Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Förut sa du att de hade kommit tillbaka till er med ett nytt namn, men med samma människor.
– Nej, inte hos oss, inte hos oss. De har kommit tillbaka till branschen i Eskilstuna. När de gick i konkurs så hade de precis avslutat arbetet och sedan försvann de.

Så du kan garantera att ni bara jobbat med ett av Eideals bolag?
– Ja, det är bara Eideal Holding vi haft ett kontrakt med, efter att de konkade försvann de.

När Ghassan Kadhim får läsa sina citat vill han stryka det mesta och ger oss sin tredje version – att bolagen arbetat en kort tid samtidigt. Ersta diakonis pressavdelning bekräftar att både Holding och Garanti jobbat med byggnationen av Ersta sjukhus. Eideal Garanti AB arbetade med sjukhuset i elva månader fram till dess att bygget var avslutat.

Maricka Allensten, Press- och PR-ansvarig vid Ersta diakoni, skriver att de gjort månatliga kontroller kring bland annat kreditvärdighet, skulder och betalningsanmärkningar. Eideal har flaggats i systemet tre gånger, men vid uppföljning har problemet varit åtgärdat. Utöver detta gjordes vid två tillfällen ID06-kontroll för hela arbetsplatsen av ett oberoende vaktbolag försommaren 2022. Allensten skriver att båda kontrollerna gjordes då det var som mest arbetare på bygget, cirka 300, och skedde utan anmärkning vid båda tillfällena. När vi kollar upp datumen kan vi dock se att kontrollerna gjorts på måndagar. Enligt våra källor så har ID06-korten lånats ut till papperslösa på helgerna.

Att frågor om Eideal är känsliga blir ännu tydligare i kontaktförsöken med Castella. Trots att vi både ringer och mejlar upprepade gånger och förklarar vårt ärende och vikten av att de får bemöta kritiken som riktas mot dem återkommer de inte.

Castella var inte bara underleverantör till SSEA när Ersta Sjukhus byggdes, företaget är även underleverantör till NCC i det pågående projektet på Mälarsjukhuset. Jonny Niskanen är den som har ansvar för entreprenaden på Region Sörmland. Han berättar att de har en styrgrupp med NCC som träffas regelbundet där de informerar hur projektet framskrider och där avvikelser ska rapporteras. När vi frågar om Eideal känner han dock inte igen namnet, men han säger att han har hört om en gipsentreprenör inom projektet som har gått i konkurs två gånger och att NCC ”har den bollen”. Han gissar att NCC drog öronen åt sig vid den andra konkursen. Han mejlar Mats Tapper på NCC och frågar: ”Mats, vad heter/hette gispentreprenören som kursade 2 ggr på E62*? Skulle jag få en rapport om det?”

Det visar sig vara Eideal.

Hur ska man kunna upptäcka den här typen av fusk?
– ID06 är ju bra, det är en garant för att få vara på ett bygge, men jag vettesjutton hur man ska komma åt om de lånar ut legitimationerna eller om två går genom en snurrgrind. Vi har mycket jobb på helger och kvällar och det handlar om väldigt många människor. Varje zon har sin egen platschef, men det går inte att få ett ansikte på alla och kunna säga den där känner jag igen, den går jag i god för. Möjligen skulle vi kunna göra stickprov på ID06. Det har vi inte gjort.

Mats Tapper på NCC säger att de noterade historiken hos företrädarna för Eideal våren 2023. Han dementerar dock att de skulle ha använt sig av båda Eideals bolag. När vi ber Jonny Niskanen ta fram datum för när företagen godkändes som underentreprenörer för att få klarhet i om båda använts eller inte, så tystnar han helt och svarar vare sig per mejl eller telefon.
NCC skriver att det vid en arbetsplatsinspektion som företaget Moxy ID gjorde i slutet av mars i år visade sig att medarbetare saknade arbetstillstånd. De polisanmälde därefter Eideal Garanti för misstanke om brott mot utlänningslagen. I maj uppdagades att Eideal Garanti inlett ett konkursförfarande, deras medarbetare stängdes därmed av från arbetsplatsen.

Mats Tapper säger att Eideal är Castellas ansvar och att han inte upplever att NCC på något sätt brustit i sina kontroller. Dessutom har de kollektivavtal med Byggnads vilket innebär att de har godkänt dem och har ansvar att kontrollera dem. Han skriver i ett mejl: ”Jag har i dag inga indikationer på att obehörig personal skulle befinna sig på arbetsplatsen. Om något som tyder på det framkommer kommer vi att agera direkt.” 

*E62=Det formella namnet för utbyggnaden av Mälarsjukhuset

Byggnads: ”Kollektivavtal betyder inte att allt är schysst”

Roger Johansson är enhetschef på avtalsenheten på Byggnads. Han säger att de som inte är organiserade, ofta arbetsmigranter, är de som är mest rättslösa och utsatta.
– Vi ser det om och om igen och vi ska stötta dem som exploateras, men det är svårt att få dem över tröskeln, de är rädda för sina arbetsgivare.

De beställare vi intervjuat ser kollektivavtalet som en garant för att det är ett  seriöst företag de anlitar.
– Jag hade önskat att det var så att har man kollektivavtal så är allt schysst, men det är inte så det ser ut på svensk arbetsmarknad. Det är ett ständigt saneringsarbete där vi dagarna i ända kämpar för regelefterlevnad.

Är det vanligt att ni säger upp avtal?
– Så länge vi har ett avtal så har vi obegränsat tillträde till alla arbetsplatser, vi kan göra revision på kontoret och vi har rätt att granska bokföringen. Om vi tar bort avtalet, så tar vi bort alla de funktionerna. Man kan tänka att ryker avtalet, så ryker företaget, men nej, det gör inte det.

När det dyker upp ett nytt snarlikt bolag efter en konkurs, är inte det en varningssignal?
– Det är en bedömningsfråga. Ska vi vägra teckna ett kollektivavtal, eller ska vi  teckna och följa upp. Vad  är minst dåligt? Vi kan inte lägga näringsförbud. De här företagen och deras utnyttjade  arbetstagare, dyker  bara upp i en annan form under radarn. Utan kollektivavtal så  vet vi inte var de finns.  Sedan finns det vissa bovar och banditer som vi spärrar, men då köper de någon annans varumärke som är rent istället. Det har blivit allt vanligare.

Läs första delen av vår granskning: Faktum granskar: Lurade på sina löner