Företag med falsk fasad

Företagen har kallats den moderna brottslighetens kofötter. Med ett bolag på fickan kan skattesmitare, terrorister, diktatorer och små och stora bedragare roffa åt sig pengar de inte har rätt till. För det krävs två saker; bakbundna myndigheter och falska företrädare. Vi börjar hos en av myndigheterna.

För Dennis, vi kan kalla honom det, började det med att Skatteverket kallade till ett möte. När han kom dit frågade de två tjänstemännen om han ägde ett bolag. Det gjorde han inte, och efter mötet lämnade han in en polisanmälan om identitetsstöld och tog kontakt med Bolagsverket för att avregistrera bolaget.
Polisanmälan arkiverades snabbt. Skäl: ”Det är uppenbart att brottet inte går att utreda.”

Att identitetstjuven kom undan kanske inte är så konstigt, det fanns inga spår efter en person som faktiskt existerar.
Inte heller avregistreringen av bolaget, som hade kommit till genom ett lagbrott, gick igenom. När den som nu stod bakom bolaget fick veta att Dennis hade ansökt om avregistrering skickades en ändringsanmälan till Bolagsverket: Dennis skulle ersättas som företrädare och bolaget skulle istället företrädas av två chilenska män. Bifogat fanns kopior av deras id-kort. Kopiorna var vidimerade av en ”Martin Persson”. Om ”Martin Persson” hade angivit ett telefonnummer hade Bolagsverket kunnat ringa och fråga hur det kommer sig att id-korten bär texten ”National identity card of Chile” och inte ”Cédula de Identidad”. Men något telefonnummer fanns inte.

Vi ska återkomma till de falska id-korten, och till Bolagsverkets bristande kontroll, men först ska vi ge oss ut i världen.

Segor Invest, bolaget som använde Dennis namn, är bara ett av flera inkassobolag med utländska företrädare som har registrerats hos Bolagsverket. Flera av dem ingår i den härva som Faktum skrev om i höstas (#182) där en person har använt bolagen, och Kronofogden, för att kräva hundratals personer på skulder som inte existerar. När Kronofogden fattade misstankar försökte de stoppa utbetalningarna genom att kräva bevis på att bolagens företrädare var verkliga personer. Till slut kom ett sådant bevis i form av en kopia på ett id-kort tillhörande en person som faktiskt tycktes existera: Arthur Grice, brittisk medborgare bosatt i Sydafrika.

Vem är då Arthur Grice? Och varför vill han kräva svenska medborgare på skulder som inte finns?Den senare frågan är enkel att svara på: Det vill han inte. Eller, rättare sagt, han har troligen inte en aning om vad de bolag han företräder sysslar med.

Vem är han då?
Enligt id-kortet föddes Arthur Grice 17 februari 1942 i Whitehaven, en liten ort på Englands västkust, i höjd med Isle of Man. På den tio år gamla bilden har han kort, ljust hår, buskiga ögonbryn och smala läppar.
Det är allt vi vet om Mr Grice.

Om Arthur som privatperson inte har lämnat så många spår efter sig, är spåren efter Arthur Grice som bolagsföreträdare betydligt enklare att följa. Åtminstone de som finns hos det brittiska bolagsverket.

Hans debut som företrädare för brittiska bolag skedde den 2 januari 2015 då han skrev på för Walton Networks, ett bolag som ägdes av två italienska män. Bolaget hade funnits sedan 2006 och förvaltade aktier i två italienska fastighetsbolag. Det avvecklades i början av 2018.

Arthur Grice skrev på för ytterligare sju bolag i januari 2015. I februari ökade han takten och blev företrädare för 20 bolag. Sedan dess har han engagerats som företrädare eller aktieägare i drygt 100 bolag, varav 78 fortfarande är aktiva. Av de 78 aktiva bolagen är Arthur Grice fortfarande företrädare för 63. Dessutom har han varit eller är företrädare för åtminstone sex bolag med hemvist i olika skatteparadis. Hur många dokument med Arthur Grices namnteckning som finns i skatteparadisens register är omöjligt att veta, då det inte går att söka i dem på det sättet.

Ett av de första företagen som Arthur Grice skrev på för var Sevenoaks Solutions LLC. Under 2015 drev han, på papperet, det företaget tillsammans med en annan kvinna från Sydafrika samt Brenda Patricia Cocksedge, ett välkänt namn i de här kretsarna. Hon var en av de 28 personer som tidningen The Guardian kartlade 2012, personer som tillsammans företrädde 21 500 bolag världen över.

Brenda Patricia Cocksedge är ursprungligen från Sark, en av de brittiska kanalöarna. I slutet av 1990-talet var öns 600 invånare företrädare för sammanlagt 15 000 bolag. ”The Signing”, som sysselsättningen kallades, försörjde en stor del av öns befolkning. När brittiska myndigheter satte stopp för det flitiga signerandet flyttade Cocksedge och flera av hennes grannar utomlands. Den mest ökände av dem, Jesse Hester, också han med en koppling till Arthur Grice, flyttade till Cypern där han startade företaget Atlas Corporation Services som hjälper personer som vill driva företag utan att själva synas. Det brittiska granskande programmet Panorama har spelat in Jesse Hester med dold kamera när han erbjuder hjälp att gömma undan pengar i skatteparadis. Hester har även kopplats till företag som hjälpte Sadam Hussein att kringgå sanktioner och till företag som bidrog till att plundra en moldavisk bank, något som fick moldaverna att ge sig ut på gatorna för att protestera med slagorden ”Vi vill ha tillbaka vår miljard!”

Arthur Grice har också flera kopplingar till Mossack Fonseca, advokatbyrån som stod i centrum för Panama Papers: en okänd person tog med sig 11,5 miljoner dokument från Mossack Fonseca och överlämnade dem till en tysk dagstidning. Med dokumentens hjälp kunde journalister över hela världen avslöja flera politiker och kända personer som skattefuskare.

Hur många av bolagen i Arthur Grices ”företagsimperium” som används för att smita från skatt eller dölja korruption är omöjligt att avgöra, men de flesta har ingen synlig verksamhet. Bland de få företag som har en hemsida finns en italiensk konsthandlare och en svensk tandläkare med praktik i Tyskland.

Att öreträda ett bolag utan att vara aktiv i verksamheten är emot det brittiska bolagsverkets regler. Trots det kan Arthur Grice och andra så kallade nominees företräda hundratals, ibland tusentals företag.

I rapporten Hiding In Plain Sight granskar antikorruptions organisationen Transparency International hur brittiska företag används för att tvätta pengar. Vid tiden för granskningen, i mars 2017, fanns 3,8 miljoner företag registrerade hos det brittiska bolagsverket. Ett år tidigare hade britterna stiftat en lag som tvingar företagen att ange vem som kontrollerar företaget, en Person with Significant Control (PSC). Men lagen har visat sig ha stora luckor. En stor andel av företagen har angett att det inte finns någon PSC, andra har angett ett företag i ett skatteparadis som PSC. Inte heller tycks lagen har minskat användningen av nominees som Arthur Grice. En undersökning som Transparancy International gjorde visade att det fanns 1 980 personer med fler än 50 uppdrag i aktiva företag.

Hos Brittiska bolagsverket finns alltså ett stort antal företag med falska företrädare. Många har dessutom angivit falska uppgifter när de registrerade bolaget. Hur kan det komma sig? Är det ingen som kontrollerar företagen? Jo, på avdelningen för kontroll arbetar sex personer. Antalet företag de ska ha koll på är nu uppe i drygt fyra miljoner.

Oliver Bullough, journalist på The Guardian, testade systemet genom att registrera företaget Crooked Crook Crook Limited. Ingen kontrollerade de uppgifter han lämnade. Registreringen tog nio minuter.

Den bristande kontrollen kan utnyttjas av svenskar som av domstol har förbjudits att driva företag, något som framhålls som försäljningsargument av företag som förmedlar engelska så kallade ltd-bolag. Faktum har hittat 17 svenskar som har näringsförbud och samtidigt äger bolag i Storbritannien. För att bryta mot näringsförbudet måste verksamheten vara riktad mot den svenska marknaden, något som kan vara svårt att avgöra. Men i åtminstone tre fall är verksamheten riktad mot svenska kunder, i ett fall har det engelska bolaget en filial i Sverige.

Tillbaka till Segor Invest, bolaget som registrerades med hjälp av en stulen identitet. Bolaget är fortfarande aktivt och företräds av de två ”chilenarna” vars falska id-kort användes för att övertyga Bolagsverket att de var verkliga personer.

För att vara säker på att id-korten är falska mejlar jag en bild på ett av dem till chilenska ambassaden i Stockholm. De svarar samma dag: ”That is not a Chilean Id Card. Our identification card is in Spanish and the name is Cédula de Identidad.”

Segor Invest KB är ett av de åtta kommanditbolag som Kronofogden har polisanmält för att ha försöktdriva in skulder som inte existerar. De andra företagen har skapats på liknande sätt, med hjälp av kopior på falska id-kort från länder som Bulgarien, Guinea och Lettland. Flera av förfalskningarna är så taffliga att det ser ut som att den som har skickat in dem har velat testa Bolagsverket. Samtliga har angett ett vanligt svenskt namn som kontaktperson men inget telefonnummer, bara en anonym mejladress.

Precis som Storbritannien har Sverige infört krav på att företagen ska anmäla vem som är verklig huvudman. Inget av de här företagen har gjort det, något de inte är ensamma om. Den man som enligt Kronofogdens polisanmälan står bakom bolagen har inte anmält sig som verklig huvudman till något bolag.

Nu skulle namnet på en verklig huvudman inte spela så stor roll, då Bolagsverket inte kontroll-erar om uppgiften stämmer.

– Företagen ska ha gjort en egen utredning men den behöver de inte lämna till oss och vi gör inte en kontroll av den verkliga huvudmannen, säger Johanna Sahlman, verksjurist på Bolagsverket. Men om vi får information om att uppgiften om verklig huvudman inte stämmer kan vi efterfråga utredningen från företaget.

När det gäller Segor Invest försökte Dennis avveckla det, något som inte lyckades. Enligt Johanna Sahlman är det svårt att avregistrera ett bolag, det kan ju ha ingått avtal med andra företag. Eller, som i det här fallet, startat en process hos Kronofogden.
– Vi måste först säkerställa att företaget inte har varit ute och verkat, säger Johanna Sahlman.

För Bolagsverket är det enklare att ge sig på de som säger sig företräda bolaget. Om myndigheten lyckas säkerställa att personerna inte existerar kan de avregistreras som företrädare. Men bolaget finns kvar och den eller de som står bakom kan anmäla nya företrädare. Om ”chilenarna” i Segor Invest KB skulle tvingas bort skulle bolaget få svårare att registrera nya namn med falska pass. Från och med mars i år har Bolagsverket, på regeringens uppdrag, blivit hårdare.
– Vi har skärpt kontrollen betydligt, säger Johanna Sahlman. Det ska vara bra kopior på id-handlingar som ska vara bestyrkta. Vi kan också kontrollera dem mot ett europeiskt passregister.

Men även om den här kontrollen fungerar som den ska kan en bedragare dölja sitt ägande bakom en falsk fasad. Han kan till exempel registrera ett utländskt bolag som företrädare, något som gör det lättare att gömma sig. Ett annat alternativ är att använda sig av en person som Arthur Grice; en nominee som säljer sitt namn utan att vara verksam i bolaget. Att göra så strider mot den så kallade målvaktsbestämmelsen, en lag som hittills bara har gällt för aktiebolag men som från 1 juli kommer att inkludera även andra bolagsformer.

Att avgöra vad som är ett rimligt engagemang är svårt, särskilt när ett företag precis har registrerats. Det Bolagsverket kan göra om de misstänker att någon har sålt sitt namn är att fråga personen.
– Om personen svarar att den har för avsikt att engagera sig i bolaget har vi åtminstone fått den personen att erkänna något som inte stämmer, och som kanske kan prövas senare, säger Johanna Sahlman.

I granskningen publicerad i Faktum #182 kartlade vi 14 bolag som försökte driva in falska skulder med hjälp av Kronofogden. Myndigheten vägrade betala om inte bolagen kunde visa upp en verklig företrädare. Då dök ett nytt bolag upp och en kopia på ett id-kort som tillhörde Arthur Grice. Några kontaktuppgifter till Arthur Grice, en brittisk medborgare boende i Sydafrika, fanns inte. Vi bestämde oss för att följa i brittens fotspår och kolla upp vilka övriga bolag han var engagerad i. Hur hamnade han i Sverige?

Sark Lark. 30 januari 2015. Arthur Grice skriver på för det brittiska bolaget Sevenoaks Solutions LLP. I styrelsen sitter även Brenda Patricia Cocksedge, ursprungligen från Sark, en av de brittiska kanalöarna. På 1990-talet var så gott som samtliga av öns cirka 600 invånare företrädare för sammanlagt 15 000 bolag, och många försörjde sig på det som kallades ”the signing”. När britterna stoppade verksamheten i slutet av 1990-talet flyttade flera Sarkbor till andra skatteparadis där de fortsatte verksamheten. Cocksedge flyttade till Sydafrika, Mauritius och numera Dubai. En annan av Sarkinvånarna, Jesse Hester, också han med förbindelser till Arthur Grice, har kopplats till bolag som hjälpte Sadam Hussein att lura ”olja-för mat programmet” och till italienska maffian.

Codeco Assets. 28 april 2015. Grice skriver på för Codeco Assets Management Limited, ett bolag som ägs av Josef Monsport, före detta åklagare inom den tjeckiska kommunistregimen som sadlade om till advokat. Tjeckiska journalister har med hjälp av dokument i Panama Papers kopplat Monsport som aktieägare till ett bolag på Samoa med tillgångar på 50 miljoner dollar, något som advokaten har förnekat. Grice sitter i samma styrelse som Monsport i ytterligare två brittiska företag, ett av dem ägt av ett bolag på Malta.

Mossack Fonseca. 10 juni 2015. Grice blir företrädare för Light Trading Invest, ett bolag skapat av Mossack Fonseca, en advokatfirma i Panama, som stod i centrum för det som kallades Panama Papers. En okänd person läckte 11,5 miljoner dokument från Mossack Fonseca till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung våren 2016. Journalister runt om i världen har använt dokumenten för att avslöja bedrägerier och skatteflykt och i mars 2018 la Mossac Fonseca ner sin verksamhet. Arthur Grice är företrädare för ytterligare två bolag som förekommer i Panama Papers.

Tandläkaren. 30 juni 2015. Grice skriver på för Invest Odont Limited, ett bolag ägt av en svensk tandläkare som har en praktik i Tyskland.

Bank of Arts.  28 juli 2015. Grice blir företrädare för Fine Arts (UK) PLC, ett dotterbolag till Bank of Arts som är konsult inom den internationella konstvärlden. Företaget erbjuder tjänster som konservering och värdering av konstverk men också rådgivning inom juridik och skattefrågor. Bank Of Arts drivs av en 44-årig italiensk man med en bakgrund inom bankvärlden.

Svenskt inkassobolag. 22 mars 2017. Grice skriver på för SE Invest, ett bolag registrerat på Brittiska Jungfruöarna, ett ökänt skatteparadis. Grice gör därmed entré i den inkassohärva med falska skulder som Faktum skrev om hösten 2017. Han blir den första faktiskt existerande person som står som företrädare för något av de bolag som används i härvan.

I granskningen i Faktum #182 kartlade vi 14 bolag som försökte driva in falska skulder med hjälp av Kronofogden.