
På golvet med Sarah Klang
Text Sandra Pandevski Foto Per Englund
Hon har en röst som kan omfamna världen. Men fortfarande finns hon alldeles runt hörnet. Vi snackar med Sarah Klang i pausen mellan sommarens livespelningar och turnén med nya albumet Beautiful Woman.
Det är äntligen höst. Enligt Sarah Klang den bästa årstiden, lagom varmt för att ha snygga kläder och att göra ”tjejiga” saker som att pyssla och mysa hemma.
Klockan är 09.30 när Sarah och hunden Nils kommer ut på en av alla charmiga landshövdingehusgårdar i Majorna. Nils ska få göra sin morgonkiss och vi ska till det populära franska bageriet runt hörnet. Där går det snabbt att välja bland det söta utbudet – kanelbullar.
Numera har alla gårdar grindar, så kod eller blipp behövs för att komma tillbaka in. Sarah Klang berättar att det fanns oro innan grindarna kom upp. Grannskapet ville inte att det skulle bli en ”gated community” där barnen inte skulle kunna springa mellan gårdarna på samma sätt som förut.
Högst upp i huset öppnar hon dörren till fyrarummaren som de bytte till sig för några år sedan. Sarah har målat varje rum i en egen färg. Dottern Mercedes rum är gult, Sarahs och pojkvännens aprikosfärgat och det lilla extrarummet som huserar Sarahs resväskor är babyblått.
– Jag har bara snabbkaffe, hoppas att det är okej? säger Sarah och förklarar att hon försöker få sin revisor att godkänna ett kvitto på en bra kaffemaskin, men att det förslaget ännu inte gått igenom. Hon tar med två koppar till vardagsrummet. Här är det inte lika lätt att veta vad det är för färg. Vi döper den till dusty pink. I rummet står en bred rosa soffa som ser inbjudande ut, men Sarah sätter sig på mattan. Jag gör detsamma.
Det har varit en sommar med högt socialt engagemang och många livespelningar, berättar hon. Den sista spelningen på ett tag var på Maximteatern i Stockholm i slutet av september. Nu har luften gått ur henne lite och scenkläderna har lagts undan för i år.
Den sjunde februari 2025 släpps Sarah Klangs femte album: Beautiful Woman som är en ”celebration of girlhood”. Alla album har haft en så kallad ”catch phrase”. Love the Milky Way: Debuten, Creamy Blue: Överdrivet romantisk, Virgo: Sexig och Mercedes: Barn.
Hur känns det att släppa ”Beautiful Woman”?
– Bra. Skivan är gjord på ett nytt sätt, med en annan producent, andra musiker och på ett annat ställe. De tidigare plattorna gjorde jag med samma människor och på typ samma plats. Så det här är en helt ny grej, ett uppsving för mig rent kreativt. Från och med nu vill jag fortsätta att utmana mig.
Plattan är skapad med singer-songwritern och producenten Eric D.Johnson (The Shins, Fruit Bats) som handplockat musiker som trummisen Josh Adams (Cat Power) och basisten Josh Mease (The Weeknd).
Varför just Eric D. Johnson?
– Jag har varit ett fan av honom jättelänge och våra folk satte ihop oss på Way Out West för tre år sedan. Vi tog en öl och några månader senare ringde han mig. Han hade lyssnat på min musik och ville testa att göra något tillsammans. Så jag och Theo Stocks, som jag skriver med, åkte till Los Angeles och hängde med Eric. Det gick jättebra, var kul och enkelt. Som det ska kännas om man vill jobba vidare. Och det gjorde vi.
Vill du slå igenom i USA nu?
– Nej, säger hon och fortsätter:
– Alltså jag skojar, självklart vill jag jättegärna det. Det känns som att det är många svenska, engelskskrivande artisters dröm. Själv har jag baserat hela mitt artistskap på ett slags butterick-Americana och all populärkultur jag gillat kommer därifrån.
Den senaste plattan Mercedes skrev Sarah Klang under sin graviditet ”för att ha något att göra och inte stressa ur”. Det var en omvälvande tid och skivan blev ett slags bearbetning, berättar Sarah.
– Jag började också att tänka tillbaka på tonåren. Så det här är en naturlig fortsättning och förhoppningsvis den sista på temat. Med åldern händer det väl andra saker för det vore tradigt att bara röra sig i barndom och uppväxt.
I bought a magazine, staring at the beautiful pictures
It was my sexual awakening
15 and alone in my room
I did situps at night; 200 then another round
Skipped lunch and then I would run
15 and alone in my room
When I grow up I want to be a beautiful woman, a beautiful woman…
(Beautiful Woman, Beautiful Woman)
Vad är värst? Skönhetsmagasin eller sociala medier?
– Jag har aldrig upplevt mig påverkad av sociala medier på det sättet. På Instagram finns det plus size modeller och tjejer som klär sig konstigt. Där kan jag välja vilka jag följer och känner mig därför inte för negativt påverkad. Det jag har skrivit om i låtarna Beautiful Woman och Other Girls kommer inte ur något smärtsamt eller ångestfyllt. Det är mer en tillbakablick till hur det var när jag var tonåring. Jag vill skildra klimatet, men själv gick jag aldrig in i mörkret som många andra som fick bulimi eller anorexi. Jag utvecklade aldrig någon allvarlig ätstörning, hade för dålig självdisciplin. Okej, jag provade att jogga och åt bara knäckebröd i skolan en period … det gjorde alla tjejer. Men att inte vara smal har aldrig hindrat mig, jag har fått hångla ändå.
När har du haft den bästa relationen med din kropp?
– När jag var gravid. Jag minns att jag kände mig som en extremt gullig liten potatis. Eller som ett djur. Efteråt tyckte jag också jättemycket om min kropp. Jag hade aldrig gjort en fysisk prestation i hela mitt liv. Om jag ska gå på en promenad så tänker jag på vilken väg jag ska ta … Det finns inte på kartan att vara med i ett maraton eller testa mig själv. Jag var osäker på om jag skulle orka föda ut ett barn och skaffade därför en doula. Men min kropp klarade det! Sen det här med att kroppen förändras efter en graviditet. Självklart har även min gjort det, men jag har annat att göra än att tänka på det.
Chihuahuan Nils skäller och lägger gång på gång sitt gosedjurs-lamm intill antingen mig eller Sarah i hopp om att någon ska kasta det.
– Du kan ignorera honom om du vill, säger hon och letar efter sin snusdosa.
Jag kikar in under soffan och slås av de obefintliga dammråttorna.
– Jag dammsuger varje dag och tar desinfektion på alla ytor. Jag har nog lite städ-OCD.
När hon städar hörs helst poddar ur lurarna: förhörspoddar eller amerikanska podden Call Her Daddy. Musik lyssnar hon främst på i researchsyfte när hon ska skriva nya låtar. Eftersom hon själv inte spelar instrument tar hon med sig material till studion för att visa vad hon vill att de rör sig mot för sound. Och i övrigt vägrar hon ledsam musik.
– Det suger verkligen ned mig i ett hål. Jag gillar inte att vara i det, kanske för att jag varit mycket i det förr. Många säger att de lyssnar på min musik när de är ledsna och då känner jag: varför? Lyssna på Markoolio istället.
Att Sarah Klang slog igenom stort efter sin medverkan i På Spåret 2018 när hon sjöng Make Your Own Kind Of Music (Cass Elliot) är det inte många som har missat. I varje intervju jag läser, tittar och lyssnar på får Sarah alltid svara på frågor om denna kväll. Inför min intervju skriver hennes manager Petter att Sarah inte har några speciella önskemål, förutom att hon helst inte pratar om På Spåret. Strax efter det där genomslaget träffade jag henne för en kortare intervju i Faktum och då pratade vi om pengar. Sarah Klang nämnde sin pengaångest och hur hon brukade arbeta extra i sin pappas smörrebrödsrestaurang. Det behöver hon inte göra längre.
– Men jag tror alltid att jag kommer att ha pengaångest, eftersom att jag inte kan räkna. Jag har dyskalkyli*.
(* Det innebär att man har mycket svårt att räkna och förstå siffror.)
Hur är din ekonomi i dag?
– Nu tjänar jag pengar på det jag gör och behöver inte ta ett annat jobb. 2019 fick jag ett helt otroligt stipendium från Stenastiftelsen på 300 000 kronor skattefritt. Det hjälpte mig jättemycket och tidigt fick jag även göra reklamjobb. Jag skrev musik åt Telia och det gav mig mer pengar än mina spelningar.
Sarah Klang har inga problem med att göra reklamjobb, så länge det känns rätt och hon inte säljer ut sin själ. Men att tacka nej till reklam för att det anses vara ”fult” går bort.
– Mina föräldrar har haft fysiska jobb hela sina liv och jag skulle tycka att det var fult om någon sa att jag fick X mycket pengar och tackade nej till det för att det inte gick ihop med min estetik. Jag kanske inte vill göra en jingel för McDonalds, men try me. Kommer erbjudandet så … säger hon och fortsätter:
– Artister gör företagsgig hela tiden för att försörja sig. Men det postar de inte på sociala medier.
Hennes mamma har varit bambatant, jobbat på restaurang och kafé och har på senare dagar utbildat sig till hudvårdsterapeut. Och hennes pappa drev länge en populär smörrebrödsrestaurang i Göteborg. Sarah minns inte hur gammal hon var när föräldrarna skilde sig, men hon och de tre syskonen flyttade med sin mamma runt om i Sverige. De bodde i bland annat Norrbotten och i Värmland. På loven hälsade Sarah på pappa i Göteborg och inför gymnasiet flyttade hon tillbaka till Västkusten.
– Jag har navigerat i de miljöer där jag har varit. För mig handlade det om att lära mig sociala koder. Jag kan tycka att det låter mysigt när typ Lars Winnerbäck skriver om att växa upp i en liten stad och längta bort med sitt lilla gäng. Jag längtade bort, men var mer ensam.
Hon minns ett boende när föräldrarna fortfarande var tillsammans. Då hyrde de ett hus på en ö i Göteborgs södra skärgård: Brännö. Därifrån har hon starka Saltkråkanminnen. Hennes pappa flyttade tillbaka dit i längre perioder, men själv har hon inte varit där sedan hon var liten. Kanske får det bli en tur ut snart, tänker hon och berättar att hennes pappa bor på en annan ö i dag: Flatön, en väldigt liten ö i Bohuslän. Det är en märklig slumpartad stund där vi plötsligt inser att vi kanske kommer att fira midsommar ihop vid den gamla skolan, eftersom jag själv just skaffat hus på ön.
Hon ringer direkt upp sin pappa och sätter honom på högtalaren för att fråga om hans exakta adress. Vi konstaterar att vi bor nära. Innan hon lägger på säger hon:
– Ska du hämta ”Mercan” med mamma i dag?
Even though it happened such a long time ago
I can see it when I close my eyes
Feel it in the wind blowing by
Even though Im wide awake
It still feels like a dream
Those distant memories always comes back to haunt me
(Childhood, Beautiful Woman)
Vilka minnen sjunger du om?
– Det kommer jag nog inte att säga. Det jag vill ha sagt beskriver jag i min musik. Eftersom engelska inte är mitt förstaspråk måste jag vara rätt saklig. När jag skrev Halloween Costume var det många som frågade om den handlade om ett sexuellt övergrepp. Och ja, så är det. Hade jag velat gå in mer på det hade jag gjort det. Som ung tänkte jag att ni journalister gjorde mig en tjänst, och det gör ni ju, ni lyfter min musik. Men jag har inte samma tacksamhetsskuld längre. Jag har lärt mig vad jag mår bra av att prata om, och inte.
Inne i badrummet doftar det gott av ett stort ljus som brinner på handfatet. Lutande mot väggen står ett portabelt babyrosa badkar. Varje kväll badar Mercedes. Hon är ett fan av rosa och Sarah har tvingats färga alla dotterns kläder i färgen.
– Mitt barn är inne i en ålder där allt är fel. Det gör ont att ha kläder på sig, vilket ju inte är sant. Men rosa prinsessklänningar funkar, säger hon.
Vad saknar du från livet innan barn?
– Ingenting, eller jo, i några sekunder kan jag ibland känna att jag skulle vilja flytta utomlands och då få en fruktansvärd klaustrofobisk känsla. Den varar bara i några sekunder för lika snabbt vet jag att jag vill vara med mitt barn. Sen gjorde jag ju aldrig den grejen innan heller, men just nu har jag ett arbetsvisum i USA och skulle kunna bo i New York …
Vill du ha fler barn?
– Nej, jag tror inte det. Jag skulle inte hinna med mitt jobb då. Och jag älskar mitt jobb.
Efter nittio minuter sittande på golvet med korslagda ben flyttar vi upp till den rosa soffan och lutar oss tillbaka. På mobilen har Sarah Klang en blogg-app från förskolan där personalen delar upp bilder på vad de gör under dagarna. En bild på dottern har just lagts upp.
– Här är mitt barn, säger hon och visar en glad Mercedes med en markerande blond lugg.
Sarah Klang är iklädd en lång jeansklänning, har en rosa sten som glittrar till på ena hörntanden och ljusblå halvmånar hängande från öronen. Köpta i den spirituella butiken Kråkan som ligger några kvarter bort, vilken hon rekommenderar. I tidigare intervjuer har det berättats om hur Sarah Klangs mamma ”rensade” sin dotters lägenhet med salviarökelse efter ett break-up med en kille.
Vad har du för relation till det spirituella?
– Ingen, men jag kanske vill börja med det för jag gillar estetiken. Jag dricker kaffe på Kafé Zenit här nere och på anslagstavlan hänger det alltid en massa lappar om saker. Häromdagen var det en handskriven lapp om ett yogaläger i Grekland. Det stod typ ”Månhälsning och urprimal-kvinnligkraft-kurs” och jag tänkte att vem fan bokar en flygbiljett och drar dit? Det är ändå en sökare av rang, säger hon och skrattar högt.
– Jag tycker att söka inåt känns väldigt snällt mot sig själv, och självupptaget. Men den moderna hippekulturen verkar vara en ofarlig hobby, så länge det inte blir för sektigt. Själv uppskattar jag en go bergskristall, ros-olja och har funderat lite på att testa reiki, men i trådar på Flashback läste jag att det kan gå fel. Så jag får se.
I don’t want to know how much money I’ve spent
In a brown leather chair with a napkin
in my hand
I don’t want to know if the pills did
me any good
I’ve swallowed them with water every morning ’cause they told me I should
(I Have Everything, Beautiful Woman)
Vad svalde du för tabletter?
– Jag har ätit massa olika SSRI (antideppresiva läkemedel).
Sarah Klang går ut till köket för att hämta vatten och fortsätter att prata under tiden. Jag hör knappt vad hon säger men hon är snabbt tillbaka.
– Jag har provat grejer för att hitta något slags inre frid och det gör jag fortfarande i perioder.
Hon berättar att hon har gått i terapi, köpt dyra preparat på hälsokost och testat p-piller för sin PMDS*.
(* Premenstruellt dysforiskt syndrom. Symtomen kan vara så svåra att de upplevs som de man kan få vid depression och ångest. Skillnaden är att den avtar när mensen kommer.)
Vad har funkat?
– Jag vet inte, har något funkat? Jag är inte motståndare till antidepressiva, de har nog varit bra, men sen finns det säkert mycket enklare och tråkigare vägar att gå. Typ träna, äta rätt, inte dricka alkohol. Det kan man också prova.
Äter du SSRI i dag?
– Nej.
(Paus)
– Jag har väl insett att det inte är något större fel på mig som jag trodde när jag var yngre. Jag är orolig och har mycket ångest som person, men ju äldre jag blir desto mer förstår jag vad ångest är. Jag kämpar så gott jag kan och det känns som att alla har någon form av psykisk ohälsa. Jag har fått höra att om jag gör en ADHD-utredning kommer jag att få den diagnosen. Men vill jag prova medicin för det? Nej. Om jag nu har ADHD så har det gjort mycket för mig. Jag har varit jävligt produktiv … ibland får man se det positiva. Det finns folk som har det värre.
Har det hjälpt att få barn?
– Ja. Det innebär mycket struktur med listor, städning och rutiner. Det gillar jag. Men man behöver också kunna vara spontan, följsam och snäll.
Vi lämnar lägenheten och ute på gården kommer en granne gående. Sarah ger henne en komplimang för hennes smultronröda mössa. I handen bär hon en stor vattendunk som hon ska fylla med vatten och ställa på vinden. Om krisen kommer.
– Då kan ni komma till mig, säger hon till Sarah.
Vi tar oss ut genom den svarta grinden och himmelen är blå. Sarah ska ta sig till andra sidan Majorna för att framkalla bilder till ett album. Mardrömmen vore att förlora alla bilder hon tar med mobilen, framför allt på dottern.
Snart släpps datum för turnén med Beautiful Woman. Då lämnar Sarah Klang Mercedes hemma och ger sig ut på scener i Sverige och Europa. Många flyger långt för att höra rösten.
– En gång kom två killar från Uzbekistan till en spelning i Norrland. Under konserten blev de förföljda av Securitas-vakter för att de avvek utseendemässigt från övriga publiken. Det var riktigt hemskt att höra. De vågade inte ens stanna för att säga hej, säger Sarah Klang.