När lågprisbutiken inte kom till stan
Text Johan Frisk och Anna Wallenlind Nuvunga Illustration Pia Koskela
Motstånd från lokala handlare och förhalade kommunala processer har i decennier hindrat lågprisbutiker att etablera sig i svenska kommuner. Faktum lyfter ett antal exempel som visar varför svensk mat är dyrast i Norden.
De senaste årens stigande matpriser har grävt stora hål i konsumenternas plånböcker. Och skapat rubriker med ord som ”chockhöjning” och ”skräcksiffror”. Missnöjet mot de stora livsmedelskedjorna har varit stort. Så stort att Icahandlare har varnats för angrepp mot butiker och personal.
Kedjornas vill förklara de stigande priserna med faktorer utanför deras kontroll, som kriget i Ukraina, klimatförändringar och valutornas skiftande värde.
Men det klargör inte varför priserna har stigit mer i Sverige än i våra grannländer. Det här var något som fick finansminister Elisabeth Svantesson att kalla till sig matjättarna.
”Jag har svårt att förstå hur en svensk matkasse kan ha blivit så mycket dyrare, stigit så mycket mer i pris, än i våra grannländer. Det vill jag gärna att de förklarar för mig”, sa finansministern till medierna.
För att få svar på frågan varför priserna kunde stiga så kraftigt i Sverige kunde finansministern ha gått till en av de egna myndigheterna, Konkurrensverket, som de senaste 20 åren har publicerat rapport efter rapport med svar på just den frågan. Den första, som kom 2001, hade rubriken Kan kommunerna pressa matpriserna? Frågan besvarades med ett rungande ja: Kommunernas planmonopol hindrade etableringen av lågprisbutiker och drev därmed upp matpriserna.
Bara fyra år tidigare hade Sverige avslutat vad som kan kallas ett fem år långt experiment där kommunerna tvingades hålla tassarna borta. Det var dåvarande regeringen Bildt som 1992 ville minska kommunernas möjlighet att påverka och på så sätt öka konkurrensen. När socialdemokraterna återtog makten avslutade de experimentet och efter en kort period med sjunkande matpriser vände kurvan åter uppåt.
Efter sin första rapport fortsatte Konkurrensverket att med ett par års mellanrum lyfta upp kommunernas roll som bromskloss för etableringen av lågprisbutiker. Men det hjälpte inte, i dag sticker Sverige ut med sina få, stora aktörer som dominerar marknaden. Samtidigt som en miljon svenskar bor i en kommun som saknar lågprisbutik. Lågpriskedjorna har endast 20 procent av den totala marknaden. I Danmark, Belgien och Tyskland har de en marknadsandel på omkring 40 procent. I Österrike är lågpriskonceptens marknadsandel omkring 28 procent, medan Norge sticker ut åt andra hållet. Där har lågprisbutikerna en marknadsandel på 68 procent. När de norska livsmedelspriserna började stiga bestämde sig en av kedjorna, Kiwi, att frysa priserna vilket tvingade de andra att sänka igen.
Så vad är då problemet? Vad händer när lågprisfolket kommer till stan? Hur ser motståndet ut? Vi har letat upp orter runt om i landet där en eller flera lågprisbutiker velat etablera sig men stött på hinder.
Det finns i stort sett bara två stora koncerner som driver renodlade lågpriskedjor. Lidl, som har cirka 200 butiker och har som ambition att öppna ytterligare ett hundratal, och Axfood som äger såväl Willys som City Gross.
Heinz Möller är etableringschef på Willys. Han sa nyligen till en branschtidning att det finns krafter som inte vill att de ska komma in och konkurrera.
Vad menar du med det?
– När vi som aktör går in en ort där det inte finns någon lågprisbutik så är det klart att det finns krafter som inte vill att vi ska etablera oss där, både konkurrenter och kommunen.
Hur ser kommunens motstånd ut?
– Det handlar framförallt om de väldigt långa ledtiderna i detaljplanehanteringen och för livsmedelstillstånd. Bara att ändra en befintlig verksamhet kan ta enormt lång tid och fastighetsägaren kan inte vänta så länge på att få in en ny hyresgäst.
Varberg är en av de orter där såväl Lidl som Willys länge velat komma in. För Willys handlar det om att ersätta en befintlig butik.
– Vi har velat komma in under väldigt lång tid. Den butik vi har i dag är inte gjord för en modern lågprisbutik och vi har under 15 år försökt hitta ett nytt läge.
Varberg är också en av de orter där någonting verkar ha hänt de senaste åren. Samma politiker som 2017 sa sig vilja värna stadskärnan genom att hålla externa livsmedelsbutiker borta har nyligen beslutat att börja arbeta med en detaljplan som ska göra det möjligt att etablera en livsmedelsbutik.
Heinz Möller anser att kommunerna istället för att bjuda motstånd när någon knackar på dörren bör tala om var en livsmedelsbutik skulle kunna placeras.
– De borde bjuda in oss istället för att sätta upp hinder, säger Heinz Möller.
Kommunerna stoppar lågpris
Konkurrensverket har i flera rapporter granskat kommunernas planmonopol och hur det påverkar möjligheten att etablera lågprisbutiker.
2004. Undersökningen Konsumenterna, matpriserna och konkurrensen visade att det var svårt för nya företag att få tillgång till lämpliga lägen där det är tillåtet att bedriva handel med livsmedel. Ökad konkurrens skulle leda till fem procent lägre matpriser, enligt Konkurrensverket, som bland annat föreslog att effektiv konkurrens bör anges som allmänt intresse i Plan- och bygglagen.
2009. I en rapport om effektiv konkurrens på dagligvarumarknaden konstaterade Konkurrensverket att inget av de förslag som myndigheten lämnat fem år tidigare hade genomförts.
2011. I rapporten Mat och marknad – från bonde till bord efterlyste Konkurrensverket återigen en förenklad butiksetablering och pekade på kommunerna som ett stort hinder.
2018. Konkurrensverket fortsatte att mata på med samma budskap. I rapporten Konkurrensen i livsmedelskedjan uppmanade myndigheten kommunerna att ta fram riktlinjer och metodstöd för att främja nyetableringar av dagligvarubutiker.
2024. Under 2023 och 2024 gjorde Konkurrensverket en genomlysning av livsmedelsmarknaden och kom återigen fram till att kommunerna bromsar etableringen av nya butiker. När en aktör hör av sig till kommunen för att hitta en lokal är det inte ovanligt att de får svaret att marknaden är mättad, eller att en ny butik riskerar att slå ut någon av dem som redan finns på plats. Lågprisbutiker har känt sig särskilt motarbetade.
Thomas Hansen är utvecklingschef på Prisma Properties, ett fastighetsbolag som är ett av Sveriges största utvecklare av livsmedelsbutiker. Han menar att det största hindret mot fler butiker är att det inte finns tillräckligt med detaljplanelagd mark.
– Det har blivit ett större arbete att få till en detaljplan, det kräver mer tid och resurser. Det kan ta 18–24 månader från att man träffas första gången till att man kan börja bygga. Förr kunde man få igenom det på sex till åtta månader.
Thomas Hansen upplever att kommunerna oftast är positivt inställda. Däremot kan man möta motstånd från de livsmedelskedjor som redan finns på plats.
– Det är lite tråkigt när man försöker mota bort konkurrens genom överklaganden, antingen själv eller via bulvaner. Jag har stött på det några gånger under åren.
Stig Hilmersson, före detta livsmedelshandlare som bland annat startade det första Coop på torget i Stenungsund, var med redan på den tiden då det i stort sett var fritt fram att etablera en livsmedelsbutik. Han satt även i en butiksdelegation kopplad till länsstyrelsen som jobbade med etableringar.
– Vi skulle aldrig lägga oss i konkurrensen. Butikerna själva skulle komma fram till var de ska etablera en butik. I dag är det inte riktigt så, nu är det politikerna som styr.
Kommunerna har i dag makt att stoppa detaljplaner eller fördröja genom att bara låta ärenden bli liggande på skrivbordet, förklarar Stig Hilmersson.
I hans hemkommun Stenungsund har Lidl länge velat etablera en butik. I de senaste turerna har ett av partierna, moderaterna, splittrats i två falanger – en för och en emot. Förslaget att tidigarelägga arbetet med en ny detaljplan röstades nyligen ner. Trots att etablering av lågprisbutiker sänker den allmänna prisnivån på mat i närområdet, har det argumentet inte funnits med i diskussionerna kring etableringen av Lidl i Stenungsund.
– Det har väl inte varit allmänt känt att det är så, säger Olof Lundberg, socialdemokrat i Stenungsund, vars parti röstade för att tidigarelägga detaljplanen.
Vi har i flera veckor försökt få en intervju med någon på Lidl men ingen har velat ställa upp och företaget har inte heller velat svara på frågor om specifika etableringar. Samma besked fick branschtidningen Dagligvarunytt när de nyligen skrev om lågprisbutikernas problem med kommunerna. Lidl hänvisade istället till de förslag på förändringar som företaget har lämnat till finansministern. Där klagar Lidl bland annat på att livsmedel har en negativ särställning i detaljplanerna och vill att plan- och bygglagen ändras.
Arvika – Protester mot Willys
Kedja som vill in: Willys.
Vad har hänt: Efter att länge ha velat etablera sig kunde Willys i maj 2021 berätta att det äntligen var dags. En 3 000 kvm stor butik skulle byggas och 30 tjänster utlysas. Men beskedet följdes av protester, bland annat från en närliggande bostadsrättsförening. Politikerna, i det här fallet de styrande socialdemokraterna, hörsammade protesterna och lågpriskedjan fick dra sig tillbaka. Ett år senare publicerade Arvika en handelsutredning som tog upp Willys planer på att etablera sig i kommunen. Där beskrevs en ny butik som en risk då en närliggande Coop skulle kunna bli av med en stor del av sina kunder. Willys hittade till slut ett nytt område – men i april 2025 stod det klart att kedjan och kommunen inte var överens, bland annat om antal parkeringsplatser och arbetet avslutades.
Vad händer nu?
– Jag har i dag inget uppdrag från någon i Arvika, säger Thomas Hansen, utvecklingschef på Prisma Properties. Bolaget hade hand om Willys försök att etablera sig i Arvika, men har även uppdrag från andra lågpriskedjor.
Karlstad – Coop befarar konkurrens
Kedja som vill in: City Gross.
Vad har hänt: City Gross har sedan 2011 velat öppna en butik i Karlstad. Trots motstånd från såväl kommunen som Coop meddelade City Gross hösten 2023 att de ämnade öppna en butik i staden. Det skulle i så fall bli kedjans första i Värmland. Butiken skulle bli 6 000 kvadratmeter stor och anställa cirka 80 personer. Detaljplanen beräknades bli klar 2024 och butiken öppna senast till påsk 2025. Men politikerna kom snart med nya besked, där butiken skulle ligga planeras nu ett nytt stadsdelscentrum med skola, vårdcentral och idrottshall. Tidigast datum för livsmedelsbutiken är beräknat till 2030, 19 år efter att City gross först visat intresse. Om den alls blir av. Coop Värmland, som befarar konkurrens, har begärt att kommunen gör en ny handelsutredning. Värmland är ett av Coops starkaste fästen, här har föreningens butiker drygt 43 procent av marknaden mot 17,5 procent i hela landet.
Vad händer nu?
Kommunen arbetar vidare med detaljplanen kring området Ulleberg/Zakrisdal och samlar för närvarande in synpunkter från allmänheten i ett samråd.
Strömstad – Axfood sa nej
Kedja som vill in: Lidl.
Vad har hänt: I Strömstad sätter en konkurrent käppar i hjulet för en ny etablering, inte kommunen.
I augusti 2024 avslöjade Lidl att de ville bygga en ny flaggskeppsbutik i Strömstad. Butiken skulle bli Sveriges största och öppna under 2025. Redan efter en månad hade kedjan fått sitt bygglov. Men bygglovet överklagades snart av konkurrenten Eurocash som har en butik i närheten. Eurocash ägs av Axfood, som också äger varumärkena Willys och City Gross.
I sin överklagan, som nu behandlas av länsstyrelsen, hänvisar Eurocash bland annat till att den nya butiken skulle öka trafiken i området och påverka säkerheten.
Vad händer nu?
Länsstyrelsen behandlar överklagandet från Eurocash. Länsstyrelsens beslut kan överklagas.
Knivsta – Lidl väntade 13 år på att få ett nej
Kedja som vill in: Lidl.
Vad har hänt: Lidl har gjort flera försök att etablera sig i Knivsta. Första gången tog det 13 år för kommunen att komma fram till ett nej till bygglov vid två olika tomter. Då sa Lidls fastighetschef i en intervju att det var det värsta han varit med om. Kommunens skäl för avslag var att de ville värna centrum. En rapport som Lidl bad HUI, Handelns utredningsinstitut, att ta fram visade att Knivsta hamnade på tredje plats från botten vad gäller konkurrens inom matvaruhandeln.
Vad händer nu?
Knivsta planerar för ett nytt handelsområde, Östra entrén. Politikerna har beslutat att en livsmedelsbutik är prioriterad, och har ställt flera krav på utseende och leveranser samt att priserna ska vara låga. Så mycket som möjligt av det som säljs ska dessutom vara från Sverige. I slutet av maj beslutade kommunen att ge Lidl en markanvisning för en ny butik, något som oppositionen dock har motsatt sig. Om allt går Lidls väg kan en butik stå färdig 2029.
Stenungsund – En invånare överklagade och stoppade Lidl
Kedja som vill in: Lidl.
Vad har hänt: Ett nytt handelsområde började planeras 2012, vid Spekeröd längs med motorvägen utanför Stenungsund. Enligt exploatören skulle över 400 arbetstillfällen skapas. Lidl visade intresse, men politikerna, bland andra Socialdemokraterna, var skeptiska. Rädsla fanns att handeln i centrum skulle konkurreras ut och de ansåg att livsmedelsbutiker bör placeras där det finns kollektivtrafik. Trots det gick Lidl och exploatören vidare med planerna och 2018 presenterades att en butik skulle öppnas i Spekeröd 2020. Kommunstyrelsen ändrade åsikt och klubbade igenom detaljplanen. En kommuninvånare överklagade dock och planbeslutet upphävdes. Kommunen har i sin tur överklagat domstolens beslut och väntar nu på ett avgörande.
Samtidigt som Spekeröd drogs i långbänk, dök planer upp på att bygga ett nytt handelsområde närmare centrum. Lidl visade återigen intresse och Socialdemokraterna föreslog i januari i år att planarbetet skulle tidigareläggas. Förslaget röstades dock ner, bland annat av delar av Moderaterna i kommunen, som anser att trafiksituationen runt det nya området inte gör det lämpligt. S och delar av M, som röstade för, menar att det går att lösa och att kommunen måste driva på Trafikverket istället.
Vad händer nu?
Planen kan antas tidigast 2028.
Svedala – Ny policy men ingen butik
Kedja som vill in: Lidl.
Vad har hänt: Svedala var länge en av de kommuner som varit skeptiska till handelsområden utanför staden, vilket gjorde det svårt för livsmedelsbutiker att etablera sig. Syftet var att värna centrumhandeln. Men 2016 antog kommunen en ny handelspolicy som slog fast att centrumbutikerna i själva verket skulle tjäna på en ökad externhandel. Hotet kom istället från andra kommuners handelsområden och från e-handel. Samtidigt började Lidl visa intresse för att öppna en butik i Svedala och 2018 inledde kommunen arbetet med en ny detaljplan. Den blev färdig 2022 men överklagades, märkligt nog av samma fastighetsägare som hade ett avtal med Lidl om en ny butik. Överklagan avslogs och i november 2023 vann beslutet laga kraft. Därmed var det fritt fram för Lidl att söka bygglov.
Vad händer nu?
Faktum har frågat Lidl om hur planerna för en butik i Svedala ser ut, men de har inte velat svara.
Varberg – Ica och Coop har monopol
Kedja som vill in: Lidl, Willys och City Gross.
Vad har hänt: Redan 2017 rapporterade branschmedia att såväl Lidl som City Gross försökt öppna butiker i Varberg, men stoppats av politiker som befarade att stadskärnan skulle drabbas. City Gross, som då ägdes av Bergendahlsgruppen, ville till Varberg redan 2009. Lidl har haft kontakt med Varbergs kommun sedan kedjan kom till Sverige för 20 år sedan. Vid flera tillfällen, senast förra året, har Lidl pekat ut kommunens handelspolicy som ett hinder.
Willys, som har en butik i Varberg i en lokal som inte uppfyller behoven, har letat efter en ny plats i 15 år. För två år sedan startade engagerade invånare Facebookgruppen ”Vi som vill ha Lidl till Varberg” som i dag har 2 500 medlemmar. I det senaste inlägget, från april 2025, kommenterar en medlem: ”Det måste bli stopp på monopolet i Varberg. Vi har nog av ica o coop affärer.”
Enligt branschtidningen Dagligvarunytt har Ica och Coop över 80 procent av marknaden i Varberg och segmentet lågpris runt 10 procent.
I den senaste versionen av handelspolicyn från 2015 finns en skrivning om att området vid Lugnetrondellen ska utvecklas från 2020. Det var den skrivningen som politikerna tog fasta på när de förra året beslutade att inleda arbetet med en detaljplan som ska göra det möjligt att etablera en livsmedelsbutik. I området finns redan Ica Hajen, som tack vare handelspolicyn hittills har sluppit konkurrenter.
Vad händer nu?
Kommunen arbetar med att utreda trafiksituationen och hur den påverkas av en ny livsmedelsbutik.
Senaste numret
Läs tidningen digitalt
Instagram
Läs mer
Faktum granskar
Faktum granskar: Kryptobluffen
Ingrid Hernvall blev lurad på nästan tre miljoner kronor. Hon är en av mång...
Faktum granskar
Faktum granskar: Massage med happy ending - del 1
90 miljoner. Så mycket omsätter sexhandeln på svenska massagesalonger uppsk...
Faktum granskar
Sexmassagens väg till Sverige - del 2
Antalet thailändska kvinnor som ansöker om tillstånd för att besöka Sverige...
Faktum granskar
Dramatisk ökning av självmord
Klara dog bara 30 år gammal, trots att vården skulle skydda henne från sig ...
Faktum granskar
Jätteräkans återkomst
Slaveri, skövlade mangroveskogar och antibiotikaresistens. Det är några kän...
Faktum granskar
Bostadsförnedringen
30 000 kronor – eller sexuella tjänster. Så ser köpet av ett svart kontrakt...
Faktum granskar
Hemlösa familjer på export
Västra Hisingen vill exportera bostadslösa familjer till Norrland. På andr...
Faktum granskar
Maktspelet om föräldradagarna
Bara för att ”jävlas” vägrar ena parten att överlåta dagar till den andra –...
