Lasse Andersson

63 år. Försäljarnummer 2664. Säljer vid Systembolaget i Olskroken och på Backaplan i Göteborg.

Det var tack vare en annan Faktumförsäljare, Krister, som jag hittade hit och nu har jag sålt Faktum i snart ett år. Krister och jag träffades på Gyllenkroken där jag arbetar volontärt. Det är ett aktivitetshus med musik, konst, keramik, slöjd och lite av varje. Jag står i kassan och gör smörgåsar. Huset var först till för folk med psykisk ohälsa, men nu är det öppet för alla. Innan pandemin var jag där varje dag, men på sistone bara tre dagar i veckan. Jag får gratis mat på Gyllenkroken, och sen brukar jag hämta matkassar i Vasakyrkan och Smyrnakyrkan. 

På 1980-talet hade jag en butik som låg på Karl Johansgatan. Jag sålde krimskrams, men det gick inte så bra … Till slut tog jag lån och fastnade i skulderna. 
I dag har jag sjukpension och lever på existensminimum. Tack vare Faktum kan jag tjäna lite extra. Jag försöker sälja sex dagar i veckan, men inte på söndagar. Dels för att jag behöver ledigt en dag för att hemtjänsten kommer hem till mig då. Dels för att Systembolaget är stängt. Jag brukar jobba mellan tre och fyra timmar per dag tjänar i genomsnitt cirka hundra kronor i timmen. 
Det bästa med Faktum är – allting! Jag gillar ställena där jag säljer, och har fått fina stamkunder. Glenn Hysén brukar stanna och prata också, såna grejer är roliga.  

Jag är uppväxt i Kungälv, men född på Västgötaslätten. Jag tävlingscyklade när jag var yngre, på 1970-talet. Tränade mycket runt Kungälv och Stenungsund. Jag vann några tävlingar, en i Skåne och en i Göteborg, det är dem jag minns. Men jag lade av i tjugoårsåldern. Jag träffade en tjej och flyttade till Göteborg, det är ofta så man slutar. 
Mina föräldrar och min syster är alla döda, men jag har mina systersöner som jag har lite kontakt med. En av dem bor i Stenungsund och hjälper min son att ta körkort. Min son heter Dylan. Han är 18 år och väldigt duktig i fotboll. Han är anfallare. Senaste matchen gjorde han två mål. När jag har chans brukar jag gå och titta när han spelar, det är så vi ses. Han bor med min exfru, vi kommer bra överens och är fortfarande vänner. Det är skönt. 

2007 blev jag nedslagen. Det var en kväll när jag hade varit ute på krogen och skulle gå hem. Två eller tre personer överföll och rånade mig. Jag blev riktigt dålig, fick mycket rehab för jag förlorade balansen. Men nu är det bra. 
Jag har ett förstahandskontrakt nära Heden och där har jag bott i 37 år. Det släpper jag aldrig. När jag är hemma tittar jag en del på tv, nyheter, serier och dokumentärer. Gärna historiska. Förut gillade jag att läsa, men det är dåligt med det i dag. Jag har inget tålamod och blir fort trött på det. Jag vill inte slösa min tid utan göra något som genererar något, typ pengar, som att sälja Faktum. Jag är tacksam över att kunna sälja. Och är glad så länge jag kan hänga med. Jag tar en dag i taget.